Trädgårdsnjutning med betongnjutning...

VARNING: Betonggjutning är beroendeframkallande, kan ej orsaka skada. (se upp för betongskor på foten!)
GODA RÅD: Skaffa ett garage (ej gubbens) -en VERKSTAD ute & inne......njut!
lite dyra          Arbeta långsamt o njut!
                          Ha tålamod - stress kan orsaka skada! Tänk efter före...
                             Använd ULLFETT, lanolin, fårtalg, olja - smetas ut i lagom lager. Kan med fördel användas på kroppen! Utvärtes....njut!
Blanda BETONGEN väl och länge, ju längre desstu bättre betong! ELVISP - hörselskydd rek.
Murslev + stor stedig slickepott.
Ös i formarna, slabba o smeta ut..
Dekorera, pynta, pyssla......njut!
SKAKA - skaffa en vibrator (om inte gubben är hemma).................njut!!
(Finns läckra rosa & gröna i Alexanders pornohörna)
Njut igen!!!
GJUT & NJUT ÄNNU MERA!---HA KUL!!!!
VÄNTA, VATTNA (även blommorna under tiden) vänd o vrid, vattna - vänta lite till...vattna!
NJUT AV NYFIKENHET!
LOSSA...frossa,fräs....rulla runt i gräs! DOPPA ner i vattnet (även tårna) Regnskurar är bra.
NJUT AV DINA FINA FORMER!!!

MÅLERI...

Majsan lät akrylfärgen rinna över den gamla bilden, rosalila och blått. Hon vände den några gånger så att det rann åt olika håll. Den runda bilden stänkte hon färg på, det fick droppa som det ville. Ute på gräset gjorde det ju ingenting att hon stänkte och sölade med färgen.
De där dukarna hade hon så ett tag tills hon bestämde sig för att göra nå't av dom.
När hon tittade ett tag på dom så framträdde figurerna och det var bara att måla dit dom. Så enkelt det var! "Promenaden"
- Det enkla är alltid det bästa, tänkte hon och det kändes så himla bra.
Det är bara att hålla på, måla, måla, och måla. Nu när det finns tid till det....
Majsan har det jättegott!

På djupet.....

Majsan vänder och vrider sej, det går bara inte att sova. Radion spelar låtar som hon vill ha kvar i sitt huvud. Hon skriver. Vänder blad och skriver mera.
-Jag har allt....& inget, tänker hon. Det spelar ingen roll. -Jag har provat och satts på prov. Lärorikt.
Det har kostat på (bokstavligen!). Men Majsan är ändå stolt att hon gjorde det. Nu vet hon. Hon kan sitt jobb. Hon är bra på att kunna sitt jobb. Det har varit den enklare delen av allt det här.......och det är så fantastiskt roligt att arbeta. Majsan älskar det! men det ska vara ordning & reda....pengar på....
Och det ska göras enkelt och lättarbetat.
Majsan tänker att det har gått bra och plötsligt har tiden gått fort. -Jag klev rakt ut, ett stort steg rakt ut i storstadsmiljön. Rätt in i den "bistra" verkligheten.
Fast hon har upplevt det själv har hon ganska svårt att tro att det är sant. Långt ifrån hennes egna värderingar. Hon skulle vilja göra allt som står i hennes makt för att kunna påverka så det inte vore möjligt. -Detta gör mej mycket upprörd, tänker hon.
Rättigheter & skyldigheter, lagen om all djävlighet. LAS......lagen alla borde svika....lag att stödja.....
Någonting i "systemet" är allvarligt fel. Någon borde se till att det rättas till. Många människor blir drabbade.....
-Jag har gjort vad jag kan, tänker hon. Går det att påverka så gör jag gärna det. Det finns säkert sätt men det kan ta tid. Detta är såååå utbrett. Så j__la snett!!
Majsan bokar biljett. Dit men inte tillbaka. Enkel. Enkelt, tänk om alla gjorde det lite enkelt för sej...
Livet är nog så komplicerat ändå.
Nu är längtan, otåligheten och kärleken stor......Majsan kan inte sova bara skriva. Tänka-skriva, tänka-skriva......bilderna finns där. Dom gör jag sen, tänker hon och gör tre koppar kaffe. Snart är det dags att göra sej klar för en dag till. Undrar hur den blir? Vissa saker måste göras och sen gå vidare.
Fönstret är öppet. Fåglarna kvittrar. Strax utanför någonstans hoppar två harar omkring. Majsan bor granne med hararna. Våren är bäst! Den har bara börjat.........den och resan "tillbaka".
Njut varje dag och glöm inte bort att vara dig själv!

Runt sjön.

Fåglarnas fantastiska värld. Gäss, Svanar, Hägrar, Änder och Sothöns. Jag går runt sjön.  Denna söndag går jag själv. Tänker att det vore skönt om du var med. Det goda samtalet. Din närvaro ger mej en skön känsla. Du ger mej inspiration. Isen smälter långsamt. Långsam vår. Långsam tid, utdragen process.
Jag springer och gömmer mej. Glöm mej. Döm mej inte. Jag gör bara det jag måste. Göra rätt.
Tvättstugan är bokad. Allt ska renas.
- Jag är hungrig och jag är kaffesugen. Tänker att oordning är vanligare än ordning.

Jag lyfter min hand och stryker dej över ryggen för att känna om vi här på riktigt.
- Sådan har jag aldrig sett dej förut. Du tätnar. Du darrar.
I mörkret blir rummet mer rum. - Men vad gör du här i mitt tak mitt i natten?
Jag skulle vilja prata med honom och fråga om han sett mina bilder. Om han sett vad jag drömt. Om han hört vad jag tänkt.

Jag står och pekar mot tågets andra ände. Dörrarna stängs. Det är 12 minuter till nästa tåg.

Promenaden

Jag står isolen vid ett cyckelställ och väntar på min vän. Jag ser på alla som kommer förbi, som går in och ut i svängdörren till köpcentret. Jag förväntar mig något bekant.
När personen kommer är det en helt annan. Han bjuder mig på mat. Han bjuder mig på allting.
Jag tycker lite synd om honom. Han borde inte vara osäker. Jag är säker och bestämd.
Men min tillvaro är lite osäker. Hans är ganska säker.
Min andra vän kommer. Vi hälsar och vi går. På promenad i vårsolen.
DU och jag har varit vänner så länge men vi har inte vetat om det.
Vi har knappt träffats förrän nu. Jag har sett dig drömma. Vi är lika och olika.
Nu känner jag igen dig.
Du måste kissa i en dunge så jag sätter mig på bänken. Folk går förbi i solen.
- Solen är varm och skön. Vi ska inte klaga på den kalla vinden, säger du när du sitter bredvid.
Vi kunde ha gjort något helt annat, tänker jag efteråt. När jag är ensam igen.
Varför vet jag inte....aldrig helt nöjd? Jag vill känna, vill känna hur det känns.
Vill känna dig. Kram till dig! Igen och igen och igen...
Du är en god vän. Alltid.
Just i ögonblicket jag skriver detta sms;ar du - Hur mår du?
- Ska vi gå över isen i solen?
Jag skulle ha velat fråga. Vill prata mer.  -Kommer den tiden?
Jag har en dröm, ibland lite svag men den är nog den starkaste. -Vad är din dröm?
Du bjöd mig på fika med morotsbakelse. Bakelse för speciella tillfällen. Tack!
Du inspirerar mig. - Hur är det möjligt? Magiskt! En skön varm känsla som bara du kan.
- Jag tackar dig!
Jag ser dig och jag kommer alltid att se dig.
Jag läser och jag skriver. Nu samlar jag på målat och skrivet.
- Walk with me, talk to me, follow your heart <3
Jag vill att du ser mig. - Gör det!

Jag bor i Solna....

Har någon sett mig någon annanstans, tro?
Jag tror ingenting...jo, jag tror på drömmar. Jag tror att  vi kan uppleva våra drömmar bara vi tror på dom tillräckligt mycket. Om vi ser oss där framme i vår dröm eller skapar drömmen omkring oss så är det mycket lättare att nå dit.
Jag är här och någon annanstans. Vem ser mig?
Jag säljer blommor för dom är inte mina. De ska vara någon annans.
Jag skriver och jag målar.
Det är inget yrke. Jag har inget yrke. Men det är ett liv, ett bra liv.
Och jag är florist, tror jag.
Det kunde vara ett ännu bättre liv om min anställning var bra eller helt okej och om min lön vore den lön jag är värd att få.
Jag har arbetat två månader men det har jag inget papper på. Ska jag stanna eller gå?

Jag bor i Solna men längtar till skogen. Där kan jag inte bo för där får jag ingen lön.Men om jag säljer tavlor då spelar det ingen roll var jag bor (måste jag bli "stor"?)
Jag kan måla här och där, här där jag är!
Ett bra liv. Och jag är florist som säljer så bra blommor som jag bara kan.
Den drömmen är sann  - än så länge!

Majsan skriver...

Majsan satt vid sin systers köksbord och hon bestämde sej för att börja skriva...
I detta kök hade hon växt upp, det var deras föräldrahem. Nu bodde hennes kloka syster där och det var fint, pyntat och iordning. Varje hörna var som hämtad ur Sköna Hem. Tryggt och bra!
Själv hade Majsan mest bara sej själv och hon undrade lite över varför det hade blivit så.
Majsan var egen, hade drivit eget företag 2 ggr., hon studerade konst från och till och hoppade på det ena "nya" projektet efter det andra. Hon hade jobbat med flera olika jobb också men inte fastnat. Det som hade hållit henne fast, rejält fast, var hennes relationer. Den senaste hade efter den otäcka, kattastrofala och traumatiska olyckan blivit någonslags segsliten gråskalig sörja.
Hon orkade inte längre, hon orkade knappt tänka...
Majsan sökte efter "nya" vägar, ett sätt att hitta ut, men mest en väg att hitta hem. Hemma för Majsan är och kommer alltid att vara just detta kök, detta hus. Den lilla röda stugan nära skogen i Värmland! Med katt, gräsmattor, solig trappa för morgonkaffet, björkarnas sus, blomsterrabbatter, ganska nära till sjön...
Trampade stigar i skogen, smultron-och svampställena, den lilla bäcken där det fanns feta kräftor förr,
koskit i hagen (det betar småkossor varje sommar som mamma pratar med), vitsippsbacken och släkten + grannarna (numera norska, tyska och holländska). Allt det där är att längta till, att komma tillbaka till och att få distans till....
Majsans lediga dagar under sportlovet betydde väldigt mycket!

#Majsan minns ett sommarlov när det var varmt och badvänligt och hon & systeryster fick för sej att bygga en brygga....det gick fort och lätt, alla grejer som behövdes fanns ju där och bryggan blev jättefin.
Det var bara det att när pappa kom hem från jobbet tyckte han att vi inte hade behövt tagit de allra finaste brädorna! Men han tyckte nog egentligen att vi hade gjort ett bra arbete och körde ner bryggan till sjön med sin traktor.#

Majsan samlade sej, återhämtade kraft...riktigt hur hon kom upp vet hon inte men det gick. -Allting går!
Men man måst kämpa för det gör sej inte själv.
Majsan hade en enkel filosofi -Det enkla är alltid det bästa! Hon vill leva enkelt, okomplicerat, naturligt och resurssnålt. Majsan värnar om miljön och oroar sej ganska ofta över situationen i världen.
Just nu ser det inte så positivt ut för den. Det som hände i Japan borde inte hänt......